Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2013

Undersökningsplikt?

En köpare har begränsade möjligheter att åberopa fel när köparen rent faktiskt har undersökt hästen före köpet eller när köparen, trots uppmaning från säljaren, underlåtit att undersöka hästen (20 § köplagen, Almén § 47 not 22). Uppmaningen att undersöka hästen kan vara underförstådd, t.ex. genom att säljaren förevisar eller håller varan tillgänglig för undersökning (A.a. § 47 vid not 25b). I nämnda situationer avskärs köparens möjligheter att göra gällande fel hos hästen för sådant som köparen, med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, borde ha upptäckt. Härvid ska beaktas hur långtgående undersökningen varit eller borde ha varit och vilka praktiska möjligheter köparen har haft att vid undersökning upptäcka felet (A. st.). Vad köparen bort märka beror på graden av omsorg och grundlighet som med fog kan fordras vid ett sådant köp (A.a. § 47 vid not 28). Härvid har det enligt mitt förmenande bl.a. betydelse hur mycket hästen kostar och om den är "ny eller b

TV 3 förra året

Såhär såg det ut när jag var med på TV3 och uttalade mig om hästtvister. Bakom ryggen hänger ett foto på min gamle Alex (f. 1990 e. Amiral - Cyrano - Astronaut).
Santo - hingstkörung Tyskland 2009
Debut i FEI Prix St Georges - Santo (april 2013)

Om hästköp i köprättslig mening

Handel med hästar betraktas juridiskt som köp av vilken vara som helst. Man kan ifrågasätta hur lämpligt det är att betrakta ett levande djur som en vara, men sådan är lagstiftningen. De flesta hästaffären slutar lyckligt. När man köper en häst tar man en risk. Den köprättsliga lagstiftningen bl.a. till syfte att fördela risken mellan säljare och köpare. Orsaken till att tvist uppstår är vanligen att hästen på ett eller annat sätt inte svarar upp mot köparens förväntningar. Hästen kan visa sig ha något fel, exempelvis veterinära symtom såsom hälta eller någon annan rörelsestörning. Det förekommer även tvister med anledning av att hästen inte lever upp till den förväntade prestationsförmågan eller ridbarheten. I vilken utsträckning det går att vinna framgång med tvisten är bl.a. beroende av felets typ, vad parterna avtalat om och vad som i övrigt förevarit mellan parterna i samband med hästaffären. Konsumentlagstiftning: Utgångspunkten är att det råder avtalsfrihet, dvs. att k

Äganderättens övergång vid hästköp

Det finns många missuppfattningar om äganderättens övergång till köparen. Jag får först påpeka att äganderätten till lös egendom kan övergå på några andra sätt än köp, tex genom gåva, arv eller lag. När det gäller köp av häst (liksom all lös egendom) övergår den civilrättsliga äganderätten när parterna avtalar om köp och detta kan även ske muntligt (se Svea Hovrätt T 736-13). Ett skriftligt avtal (som inte är nödvändigt) är ett bevismedel för vad parterna har kommit överens om. Samma sak är det med hästpass liksom registrering i något register. Det är ett bevismedel som talar för att den som har passet eller är registrerad i något avelsförbunds databas är den rätte ägaren till hästen. Ett kvitto på betalning är ett bevismedel för att köparen har köpt hästen. Det riktiga rättsförhållandet, vem som är den rätte ägaren till hästen är en annan sak! Det ankommer slutligen på domstol att avgöra vem som äger hästen (dvs har "bättre rätt"). I sammanhanget får det påpekas att utgång

Friskrivning från fel

Att friskriva sig från fel i den sålda hästen är vanligt. Ett av skälen för att detta ofta anses nödvändigt är väl att levande djur uppträder olika beroende på i vilken miljö de befinner sig. En häst är ju inte vilken begagnad "vara" som helst. Om köparen är konsument och säljaren är näringsidkare sätter dock konsumentköplagen vissa begränsningar i effekten av en friskrivning. Det är alltså svårt att förutse vilken juridisk effekt en friskrivning får om det senare uppdagas något fel hos hästen. Det är viktigt att komma ihåg att köparen i princip inte kan göra fel gällande för egenskaper som köparen känner till om hästen, bl.a. genom säljarens upplysningar, eller borde ha upptäckt vid sin undersökning. Det är alltså "dolda" fel som friskrivningen normalt tar sikte på. Mer precisa friskrivningar är effektivare än allmänt hållna. En allmän friskrivning är till exempel "hästen säljs i befintligt skick" som innebär en väsentligt utökad undersökningsplikt fö