Det har kommit en ny EU-förordning (2015/262) som rör identifieringen av hästar, dvs. pass och registreringar.
Häst som införs efter den 1 januari 2016 ska tilläggsregistreras i Sverige
Kortfattat innebär EU-förordningen bl.a. att när hästar flyttar mellan medlemsländer inom unionen ska databasen uppdateras med hästens vistelseland inom 30 dagar (förordningen ingress not 66, 68, 70 samt artikel 27.2). Förordningen träder i kraft den 1 januari 2016 (artikel 44). Bestämmelsen säger i klartext att hästens pass ska "lämnas in" till ett nationellt registreringsorgan senast inom 30 dagar från hästen förs in till medlemsstaten från annat EU-land (artikel 27.2). Undantaget är diverse tillfälliga vistelser i annat medlemsland under 90 dagar, så som för tävling eller avel.
Enligt artikel 27.3 ska djurhållaren dessutom "lämna in" passet inom 30 dagar om hästens identitetsuppgifter "behöver uppdateras" och enligt artikel 38.1 (n) så är en sådan identitetsuppgift hästens vistelseland. Det är dock tillräckligt att detta sker hos det registreringsorgan som utfärdat passet om hästen är stambokförd eller t.ex. har FEI pass (artikel 27.3 (a) och (b)). Enligt denna regel krävs alltså inte att man tilläggsregistrerar i Sverige utan det är tillräckligt att det görs hos det organ som utfärdat passet.
Förordningen innebär ett handelshinder som inverkar menligt på den fria rörligheten för varor inom unionen (jfr artikel 26.2 EUF), men uppenbarligen anser EU-Kommisionen att åtgärden är nödvändig som skydd för människors och djurs liv eller hälsa. Det är inte alls säkert att EU-domstolen accepterar en så långtgående inskränkning i den fria rörligheten för varor. Det har infört en omfattande begränsning för handel med hästar. Också gränsöverskridande företagsverksamhet påverkas på ett påtagligt sätt för dem som vill flytta sina hästar över gränserna i mer än 90 dagar. I ingressen till EU-förordningen anger kommissionen att problemet är att uppgifterna i passen snabbt blir föråldrade samt att det förekommer mycket bedrägerier med pass. Antagligen är det slakthästar som det fifflas med. Jag är tveksam till att EU-domstolen tycker att dessa argument är tillräckliga för att införa ett så ingripande handelshinder som kommissionen gjort. Det bästa vore om EU undantog sporthästar från dessa regler och att vi slapp att betrakta dem som livsmedel. Det är nämligen det som är problemet, att det måste vara ordning och reda på livsmedelsproduktionen.
Jordbruksverkets tolkning - Gäller hästar som fanns i Sverige före den 1 januari 2016
Enligt Jordbruksverket gäller bestämmelserna om tilläggsregistrering även hästar som kommit till Sverige före förordningen börjar gälla, alltså även före den 1 januari 2016, länk till Jordbruksverket sida. Detta skulle innebära att alla importhästar också från annat EU-land ska tilläggsregistreras i Sverige och detta skulle ha ske före den 1 januari 2016.
Den danska motsvarigheten till Jordbruksverket har inte tolkat bestämmelserna på detta sätt. Den danska tolkningen innebär att tilläggsregistrering endast ska göras för hästar som importeras till Danmark efter den 1 januari 2016, se Tidningen ridsports artikel. Danskarna gör bedömningen att förordningen inte kan gälla retroaktivt. Ett uttryck för den s.k. legalitetsprincipen.
Förordningens övergångsbestämmelser
I artikel 43 finns övergångsbestämmelserna. I princip gäller att hästar som har fått ett pass som var giltigt enligt den tidigare gällande förordningen (Förordning EG nr 504/2008) redan ska "anses vara identifierade" i enlighet med förordningen. Det är något oklart med vad som menas med detta begrepp. Det kan syfta endast till att dessa hästar inte behöver nya identitetshandlingar. Det kan också syfta till att bestämmelserna i förordningen inte gäller för dessa hästar retroaktivt och att artikel 27.2, om att passet ska "lämnas in" till avelsorgan i medlemsstat, bara gäller om hästen flyttas inom unionen efter den 1 januari 2016. Också de inledande artiklarna som beskriver syftet med förordningen stödjer tolkningen att hästarna redan är identifierade med hänsyn till användningen av begreppet "identifierade".
Enligt tidigare förordningen, 504/2008, artikel 26.1, som upphävs genom den nya förordningen, gällde att hästar som hade en giltig identifiering enligt de tidigare gällande reglerna, beslut 93/623/EEG eller 2000/68/EG, skulle registreras innan den siste december 2009 i databas (förordning 504/2008 artikel 21.1).
Konklusion
Slutsatsen av ovan resonemang är att om man har skickat in passet till en avelsorganisation inom unionen (t.ex. till ANCCE i Spanien) någon gång mellan 2009-06-30 och 2015-12-31 på grund av ägarbyte eller någon annan registrering så bör de nödvändiga uppgifterna om vistelseland alltså ha registrerats. Rimligen har det då införts i central databas via avelsorganisationen. Inte i den medlemsstaten som hästen befinner sig, men i en central databas (t.ex. ANCCEs databas). Enligt artikel 43 är hästen då redan identifierad enligt den nya förordningen (2015/262) och behöver inte identifieras igen.
Jag tar inte gift på denna tolkning, men det är så jag tolkar reglerna. Det saknas helt enkelt någon annan vettig tolkning. Artikel 43 vore annars helt onödig. Jordbruksverkets förklaring på varför Danmark tolkning är annorlunda är krystad och argumentationen håller inte. Verket menar att det beror på att det inte finns en central databas i Sverige men det finns det i Danmark. Men den frågan saknar helt betydelse för tolkningen av de artiklar som nu är ifråga.
Vad händer om man struntar i att tilläggsregistrera? Jo, man kan få ett föreläggande från länsstyrelsen att registrera hästen.
Sverige är enligt förordningen skyldig att upprätta en central databas före den 1 juli 2016. Antagligen är det SH som får ansvaret för detta.
Häst som införs efter den 1 januari 2016 ska tilläggsregistreras i Sverige
Kortfattat innebär EU-förordningen bl.a. att när hästar flyttar mellan medlemsländer inom unionen ska databasen uppdateras med hästens vistelseland inom 30 dagar (förordningen ingress not 66, 68, 70 samt artikel 27.2). Förordningen träder i kraft den 1 januari 2016 (artikel 44). Bestämmelsen säger i klartext att hästens pass ska "lämnas in" till ett nationellt registreringsorgan senast inom 30 dagar från hästen förs in till medlemsstaten från annat EU-land (artikel 27.2). Undantaget är diverse tillfälliga vistelser i annat medlemsland under 90 dagar, så som för tävling eller avel.
Enligt artikel 27.3 ska djurhållaren dessutom "lämna in" passet inom 30 dagar om hästens identitetsuppgifter "behöver uppdateras" och enligt artikel 38.1 (n) så är en sådan identitetsuppgift hästens vistelseland. Det är dock tillräckligt att detta sker hos det registreringsorgan som utfärdat passet om hästen är stambokförd eller t.ex. har FEI pass (artikel 27.3 (a) och (b)). Enligt denna regel krävs alltså inte att man tilläggsregistrerar i Sverige utan det är tillräckligt att det görs hos det organ som utfärdat passet.
Förordningen innebär ett handelshinder som inverkar menligt på den fria rörligheten för varor inom unionen (jfr artikel 26.2 EUF), men uppenbarligen anser EU-Kommisionen att åtgärden är nödvändig som skydd för människors och djurs liv eller hälsa. Det är inte alls säkert att EU-domstolen accepterar en så långtgående inskränkning i den fria rörligheten för varor. Det har infört en omfattande begränsning för handel med hästar. Också gränsöverskridande företagsverksamhet påverkas på ett påtagligt sätt för dem som vill flytta sina hästar över gränserna i mer än 90 dagar. I ingressen till EU-förordningen anger kommissionen att problemet är att uppgifterna i passen snabbt blir föråldrade samt att det förekommer mycket bedrägerier med pass. Antagligen är det slakthästar som det fifflas med. Jag är tveksam till att EU-domstolen tycker att dessa argument är tillräckliga för att införa ett så ingripande handelshinder som kommissionen gjort. Det bästa vore om EU undantog sporthästar från dessa regler och att vi slapp att betrakta dem som livsmedel. Det är nämligen det som är problemet, att det måste vara ordning och reda på livsmedelsproduktionen.
Jordbruksverkets tolkning - Gäller hästar som fanns i Sverige före den 1 januari 2016
Enligt Jordbruksverket gäller bestämmelserna om tilläggsregistrering även hästar som kommit till Sverige före förordningen börjar gälla, alltså även före den 1 januari 2016, länk till Jordbruksverket sida. Detta skulle innebära att alla importhästar också från annat EU-land ska tilläggsregistreras i Sverige och detta skulle ha ske före den 1 januari 2016.
Den danska motsvarigheten till Jordbruksverket har inte tolkat bestämmelserna på detta sätt. Den danska tolkningen innebär att tilläggsregistrering endast ska göras för hästar som importeras till Danmark efter den 1 januari 2016, se Tidningen ridsports artikel. Danskarna gör bedömningen att förordningen inte kan gälla retroaktivt. Ett uttryck för den s.k. legalitetsprincipen.
Förordningens övergångsbestämmelser
I artikel 43 finns övergångsbestämmelserna. I princip gäller att hästar som har fått ett pass som var giltigt enligt den tidigare gällande förordningen (Förordning EG nr 504/2008) redan ska "anses vara identifierade" i enlighet med förordningen. Det är något oklart med vad som menas med detta begrepp. Det kan syfta endast till att dessa hästar inte behöver nya identitetshandlingar. Det kan också syfta till att bestämmelserna i förordningen inte gäller för dessa hästar retroaktivt och att artikel 27.2, om att passet ska "lämnas in" till avelsorgan i medlemsstat, bara gäller om hästen flyttas inom unionen efter den 1 januari 2016. Också de inledande artiklarna som beskriver syftet med förordningen stödjer tolkningen att hästarna redan är identifierade med hänsyn till användningen av begreppet "identifierade".
Enligt tidigare förordningen, 504/2008, artikel 26.1, som upphävs genom den nya förordningen, gällde att hästar som hade en giltig identifiering enligt de tidigare gällande reglerna, beslut 93/623/EEG eller 2000/68/EG, skulle registreras innan den siste december 2009 i databas (förordning 504/2008 artikel 21.1).
Konklusion
Slutsatsen av ovan resonemang är att om man har skickat in passet till en avelsorganisation inom unionen (t.ex. till ANCCE i Spanien) någon gång mellan 2009-06-30 och 2015-12-31 på grund av ägarbyte eller någon annan registrering så bör de nödvändiga uppgifterna om vistelseland alltså ha registrerats. Rimligen har det då införts i central databas via avelsorganisationen. Inte i den medlemsstaten som hästen befinner sig, men i en central databas (t.ex. ANCCEs databas). Enligt artikel 43 är hästen då redan identifierad enligt den nya förordningen (2015/262) och behöver inte identifieras igen.
Jag tar inte gift på denna tolkning, men det är så jag tolkar reglerna. Det saknas helt enkelt någon annan vettig tolkning. Artikel 43 vore annars helt onödig. Jordbruksverkets förklaring på varför Danmark tolkning är annorlunda är krystad och argumentationen håller inte. Verket menar att det beror på att det inte finns en central databas i Sverige men det finns det i Danmark. Men den frågan saknar helt betydelse för tolkningen av de artiklar som nu är ifråga.
Vad händer om man struntar i att tilläggsregistrera? Jo, man kan få ett föreläggande från länsstyrelsen att registrera hästen.
Sverige är enligt förordningen skyldig att upprätta en central databas före den 1 juli 2016. Antagligen är det SH som får ansvaret för detta.